Vid dödsfall

När en människa dör uppstår många praktiska saker att ta itu med. Det handlar till en början om att förvalta dödsboet, bl.a. att hantera post, betala räkningar och säga upp den avlidnes abonnemang. Många gånger löser man dessa bitar inom familjen, men ibland finns varken tid eller ork för detta. Det kan bero på att dödsbodelägarna är många, bor geografiskt utspritt eller att man helt enkelt önskar att hanteringen sköts av en objektiv part med goda kunskaper inom arvsrätten. Genom att ni lämnar fullmakt till oss kan vi utföra detta uppdrag i enlighet med dödsbodelägarnas gemensamma instruktioner.

I de allra flesta fall finns en skyldighet att upprätta en bouppteckning som ska registreras hos Skatteverket. Efter att bouppteckningen är färdigställd utgör den dödsbodelägarnas legitimationshandling och delägarna kan, om det är aktuellt, gå vidare med att sälja dödsboets tillgångar. När det finns flera delägare i dödsboet ska slutligen dödsboets tillgångar fördelas genom ett arvskifte.

Vi hjälper er att upprätta samtliga handlingar som behövs i samband med ett dödsfall, såsom bouppteckning och bodelnings- och arvskiftesavtal. Vi har även stor erfarenhet av förvaltning och avveckling av dödsbon, både genom fullmakt från dödsbodelägarna eller i egenskap av testamentsexekutor, liksom hantering av dödsbon där skulderna överstiger tillgångarna. I våra uppdrag är vi alltid en neutral part.

BOUPPTECKNING

I en bouppteckning fastställs bl.a. vem som är dödsbodelägare och efterarvingar samt vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Bouppteckningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet och därefter registreras hos Skatteverket. Enligt lag ska bouppteckningen förrättas av två kunniga och trovärdiga personer som inte får vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa.

En bouppteckning kan vara mer eller mindre komplicerad. Om man själv inte har de juridiska kunskaperna bör man ta hjälp med upprättandet. Det är viktigt att bouppteckningen görs på ett korrekt sätt då den kan ha stor betydelse i framtiden och bidra till att undvika tvister.

Det finns ett fåtal situationer då en bouppteckning inte behöver upprättas. Detta gäller när det inte finns tillgångar i dödsboet som täcker mer än begravningskostnaderna. I stället för att upprätta en bouppteckning finns då möjlighet att vända sig till kommunen och ansöka om att kommunen ska göra en dödsboanmälan. Om det finns en fastighet bland tillgångarna måste en bouppteckning alltid upprättas.

ARVSKIFTE OCH BODELNING

När det finns flera delägare i dödsboet ska ett arvskifte göras. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Arvskifteshandlingen ligger till grund för bl.a. avslutande av den avlidnes bankkonton samt överföring av t.ex. fastighet, bostadsrätt och värdepapper.

Om den avlidne var gift ska som regel även en bodelning göras. Vanligen görs bodelningen i samband med arvskiftet och kan regleras i samma avtal.

DÖDSBOFÖRVALTNING

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för dödsboets förvaltning. Vad som ska göras kan skilja sig åt mycket från fall till fall, bl.a. beroende på vilken typ av tillgångar som finns i dödsboet. Åtgärder som behöver vidtas i de allra flesta fall är tömning av bostad, uppsägningar av avtal och abonnemang, posthantering och betalning av räkningar. Om det finns en fastighet eller bostadsrätt behöver man också sköta kontakter med mäklare, skatteinbetalning och deklaration. För dödsbodelägarna kan det vara ett stort arbete som många gånger är tidskrävande.

Genom att ni lämnar fullmakt till oss kan vi hantera dessa kontakter och uppgifter i enlighet med era instruktioner.

BRIST I DÖDSBOET

När dödsboet inte har tillgångar som täcker alla skulder är det viktigt att inga betalningar görs efter dödsfallet. Kontrollera med den avlidnes bank om det finns autogiron kopplade till något konto och begär att dessa i så fall stoppas. Meddela dödsboets fordringsägare om dödsfallet och begär anstånd med betalning tills bouppteckningen är färdigställd.

Begravningskostnaderna är prioriterade och ska betalas före andra skulder, bortsett från om det finns fordringsägare som har panträtt i viss tillgång, t.ex. i en fastighet. Om dödsboet saknar tillgångar till att bekosta begravningen kan man ansöka om hjälp, s.k. ekonomiskt bistånd, hos kommunen. Finns det medel kvar utöver de som ska användas till att täcka begravningskostnaderna ska dessa i första hand användas till kostnaden för bouppteckning. 

Medel som kvarstår i dödsboet efter att även bouppteckningskostnaden blivit betald ska fördelas proportionerligt mellan fordringsägarna, vilket görs genom att ett fördelningsförslag skickas till samtliga fordringsägare. Genom en korrekt hantering och förvaltning av dödsboet riskerar inte delägarna att bli betalningsansvariga för dödsboets skulder. 

Läs mer om Juridik vid dödsfall